Bloggerskan Anna Trulsens seglats i Kroatien

28 August 2017

Detta är endast ett utdrag ur Annas blogginlägg. Läs detta inlägg och många fler om resan här.

”Mina första steg på segelbåten Lady Nor var stapplande. Min kropp var ännu inte van att befinna sig på en gungade båt.Vägen fram till främre soldäck kändes lång och vinglig och jag lydde rådet att hålla i mig i något hela tiden. Det var svajigt, jag ville helst krypa då min hjärna ännu inte lyckats läsa av vart jag befann mig. Efter en stund så hade kroppen vant sig och de stapplande stegen var inte längre tveksam utan mina ben gick stadigt fram.

Mötet med de andra gästerna var pirrigt och spännande. En salig blandning av personligheter i åldrarna tjugo år till åttioett år gamla. Julia, Sara och Clara, tre polistuderande tjejer varav två spelade fotboll på hög nivå. Clara tredje tjejen utav dem var en sann hjälte, då hon nyligen opererat korsbanden och hade en stålställning på benet men ändå inte hade räds att åka med på resan, dessutom var hon en fena på att fläta hår och jag hade olika flätor i håret varje dag. Halvar och Alfhild pensionerade seglare från Norge som rest världen över, dessutom så fyllde Halvar 80 år på båten vilket vi firade med bubbel, Jessica och Fred ett par från Stockholm,hur goa och rara som helst. Dessutom så såg Fredde ut som Ken, ni vet Barbies Ken, otroligt snygg vars favorit ord var

”Men & Eller ” ord som alltid kommer att få mig att dra på smilbanden, Kristoffer en kille med stort hjärta och erfarenhet av segling och som äger en egen segelbåt och så Carina och jag. Två tjejer som aldrig hade satt sin fot på en segelbåt förut, knappt än mindre badat på djupt vatten, då jag alldeles nyss, i mitten av maj tagit steget att bada på djupt vatten. Rädslan var övervunnen, och 14-20 meter kändes inte längre som ett hinder längre. Värre var det så klart vid tanken på 100 meters djup och därav uteblev fenderhoppet som gick av stapeln senare under veckan, då jag helt enkelt kände att det var för djupt. Jag spar det hoppet till nästa gång, förmodligen har jag då övervunnit fler rädslor tills dess och ett fenderhopp på 10 meter upp i luften med landning i 100 meters djup känns som en bagatell:)''